Styrelsen i en bostadsrättsförening ansvarar för att de gemensamma utrymmena är trygga, och det ansvaret tar inte paus vid ett strömavbrott. Arbetet är mindre än de flesta styrelser tror: kartlägg vad som slutar fungera, bestäm vem som gör vad, kom överens om hur de boende nås, och skriv ner det på en sida. Myndigheten för civilt försvar (MCF, tidigare MSB) ber varje hushåll att klara sig självt i minst sju dygn. Den här guiden gör om det till något en styrelse kan besluta om på ett möte.
Granskad av Oskar Björk, försvarsingenjör (Försvarsmakten) och rådgivare till Kapsel. Senast uppdaterad 2026-09-11.
Vad styrelsen faktiskt ansvarar för
Styrelsen förvaltar föreningens angelägenheter, och i det ingår att hålla gemensamma utrymmen trygga och användbara. En allvarlig störning är inte en egen kategori. Det är samma omsorgsplikt som redan täcker brandskydd, belysning och lås, tillämpad på ett dygn då strömmen är borta.
I praktiken betyder det tre saker: att trapphus och entréer går att ta sig igenom, att de boende går att nå med information, och att styrelsen kan visa att frågan är genomtänkt i stället för förbisedd. En styrelse som har tänkt igenom det och protokollfört beslutet står annorlunda än en som inte har gjort det. När det gäller ansvarsfrågan, stäm av med föreningens revisor eller jurist, eftersom den hänger på era stadgar och på vad som faktiskt hände.
Vad styrelsen inte ansvarar för
Styrelsen ska inte lagra mat och vatten åt enskilda hushåll. Varje medlem ansvarar för sina egna sju dygn. Styrelsens uppgift är fastigheten och den gemensamma situationen. Att hålla den gränsen tydlig är det som gör arbetet hanterbart, och det är också det som gör ett erbjudande till medlemmarna till en tjänst i stället för ett krav.
Krisplanen, i fem steg
1. Kartlägg vad som slutar fungera
Gå igenom huset och skriv ner vad ett strömavbrott faktiskt tar med sig. I de flesta fastigheter är listan längre än man tror: hissar, trapphusbelysning, portlås och porttelefon, ventilation, värmepumpar, garageport, tvättstugebokning, och i höga hus vattentrycket. Lägg till vattenstopp som ett andra scenario, för där ser svaren annorlunda ut.
2. Bestäm vem som gör vad
Utse två personer, inte en, och skriv ner hur de nås utan mobilnät. Bestäm vem som kontrollerar hissen efter någon som blivit stående, vem som ser till boende som kan behöva hjälp, och vem som talar för föreningen. En lista över boende som själva sagt att de kan behöva hjälp, förd med deras samtycke, är det enskilt mest användbara dokument en styrelse kan ha.
3. Kom överens om hur de boende nås
När mobilnätet ligger nere fungerar en utskriven lapp på porten fortfarande. Bestäm nu vilken anslagstavla som gäller och vem som sätter upp lappen. Viktigt meddelande till allmänheten når ut via radio, så se till att åtminstone styrelsen vet var man lyssnar. Se VMA och att hålla dig informerad.
4. Gå igenom de gemensamma utrymmena
Batteridriven belysning i trapphus och vid entré, en rutin för att öppna hissen manuellt, ett sätt att öppna garaget utan ström, och en bestämd samlingsplats. Inget av det är dyrt. Allt är svårt att ordna i mörker.
5. Skriv ner planen på en sida och förankra den
En plan som är längre än en sida blir inte läst när den behövs. En sida: vad som slutar fungera, vem som gör vad, var de boende samlas, hur de får information. Ta den genom ett styrelsemöte, protokollför beslutet, och berätta för medlemmarna att den finns. Det sista steget är det som gör ett dokument till beredskap.
Vad som bör finnas i fastigheten
Håll det till det som används i den gemensamma situationen: ficklampor eller batterilyktor i trapphus och vid entré, ett första hjälpen-kit där alla hittar det, en batteri- eller vevradio, och utskrivna kopior av planen och kontaktlistan. Grannsamverkan betyder mer än utrustning, och MCF skriver om det under lär känna dina grannar.
Medlemmarnas egna sju dygn
Styrelsens plan täcker huset. Den täcker inte lägenheten. Varje hushåll behöver ändå vatten, värme, ljus, information och mat för sju dygn, och i flerfamiljshus finns två särskilda begränsningar: lite förvaring, och inget säkert sätt att elda inomhus. Se hemberedskap i lägenhet och hela beredskapschecklistan.
Många föreningar väljer att hjälpa till här i stället för att lämna det åt slumpen, antingen genom att erbjuda medlemmarna ett gemensamt pris eller genom att rusta själva fastigheten. Det är vad vår sida om beredskap för bostadsrättsföreningar handlar om, med en kalkyl för ert eget antal lägenheter.
Så tar ni upp frågan på stämman
Beredskap för gemensamma utrymmen faller under löpande förvaltning och kan beslutas av styrelsen. Ett erbjudande som når enskilda hushåll, särskilt ett som föreningen subventionerar, hör hemma på stämmans dagordning. Enklaste tillfället att lyfta frågan är under Beredskapsveckan i slutet av september, när den redan är på tapeten.
Vanliga frågor
Ansvarar BRF-styrelsen för beredskap?
Styrelsen ansvarar för att gemensamma utrymmen är trygga, och det omfattar allvarliga störningar som strömavbrott och vattenstopp. Den ansvarar inte för att lagra mat och vatten åt enskilda hushåll.
Kan styrelsen besluta om detta utan stämmobeslut?
Beredskap för gemensamma utrymmen faller under löpande förvaltning och kan beslutas av styrelsen. Ett subventionerat erbjudande till enskilda hushåll bör tas på stämman.
Vad ska en krisplan för en bostadsrättsförening innehålla?
Fyra saker på en sida: vad som slutar fungera vid strömavbrott eller vattenstopp, vem som gör vad, var de boende samlas, och hur de får information när mobilnätet ligger nere.
Vad bör finnas i de gemensamma utrymmena?
Batteridriven belysning i trapphus och vid entré, ett första hjälpen-kit, en batteri- eller vevradio, en rutin för att öppna hissen manuellt, och utskrivna kopior av planen och kontaktlistan.
Hur länge ska ett hushåll klara sig självt?
Minst sju dygn enligt MCF:s rekommendation: utan el från nätet, rinnande vatten, fungerande avlopp, mobilnät eller digitala betalningar.
Relaterat: beredskap för bostadsrättsföreningar, hemberedskap i lägenhet och hela samlingen frågor och svar om hemberedskap. Källor: MCF, krisinformation.se om hemberedskap och MCF om grannsamarbete i kris.