Av Oskar Björk, rådgivare Kapsel och Försvarsmakten
Nyårsafton 2025. Storm Johannes drar in över Sverige. 100 000 hushåll förlorar strömmen. Temperaturen sjunker inomhus. Mobilnätet ligger nere i delar av landet. Matbutiker kan inte ta betalt.
De flesta av de hushållen hade tänkt fixa sin beredskap. De flesta hade inte gjort det.
Det är det som bekymrar mig mest - inte att folk inte bryr sig, utan att de bryr sig men inte har kommit till skott. Livsmedelsverkets senaste undersökning från december 2025, med över 8 000 svarande, visar exakt samma mönster: sex av tio oroar sig för att stå utan vatten vid en kris. Men bara var tredje hushåll har faktiskt dricksvatten hemma som räcker en vecka.
Gapet mellan intention och handling. Det är Sveriges egentliga sårbarhet.
Problemet är inte okunskap - det är tröskeln
Jag har arbetat med beredskap i många år, och en sak har jag lärt mig: folk vet mer än de tror. De flesta förstår att de borde ha vatten hemma, att en ficklampa behövs vid strömavbrott, att kontanter är bra att ha.
Problemet är att beredskap upplevs som ett stort projekt. Som något man behöver en helg, en budget och en plan för. Och så skjuter man det framför sig - vecka efter vecka, månad efter månad.
Tills det händer.
Och då är det försent.
MSB:s undersökning från november 2024 visade att bara 30 procent av svenskar vet vad som förväntas av dem vid kris eller krig. Samtidigt sa 57 procent att de planerar att stärka sin beredskap. Det är ingen kunskapsbrist - det är ett handlingsgap.
Det behöver inte vara svårt
Här är det jag vill att du tar med dig: det behöver inte vara svårt, och det behövs inte mycket.
En packad väska med det viktigaste. Något sätt att få rent vatten. En plan för hur du lagar mat utan el. Det räcker för att klara de flesta situationer dramatiskt mycket bättre än om du inte har något alls.
Myndigheten för civilt försvar (MCF) rekommenderar att alla hushåll ska klara sig i minst en vecka. Det låter som mycket. Men bryt ner det:
Vatten. Tre till fem liter per person per dag. Fyll dunkar från kranen. Det kostar ingenting och tar fem minuter.
Mat. Konserver, knäckebröd, pasta, ris - saker du redan har i skafferiet. Köp lite extra nästa gång du handlar.
Energi. Ett stormkök. En ficklampa. En powerbank. Stearinljus. Saker de flesta redan äger men inte har samlat på ett ställe.
Information. En batteridriven radio. En lista med telefonnummer på papper. Det låter gammaldags - men när mobilnätet ligger nere är det det enda som fungerar.
Hela skillnaden mellan kaos och kontroll kan rymmas i en väska.
Att veta vad man ska göra är i sig en trygghet
Det finns en dimension av beredskap som sällan diskuteras: den psykologiska. Att veta att du har utrustning för att laga mat vid strömavbrott - och att du vet hur du använder den - förändrar hur du upplever en kris.
Du går från att vara passiv till aktiv. Från att vänta på att någon annan ska lösa det till att kunna ta hand om dig själv och dina närstående. Från att vara orolig till att vara redo.
Det handlar inte om att vara rädd och sedan bli lugn. De flesta av oss går inte runt och är rädda. Det handlar om att det finns ett steg mellan "jag borde" och "jag har" - och att det steget är mycket mindre än man tror.
Livsmedelsverkets undersökning visade något hoppfullt: tre av fyra tillfrågade anser att de har ett stort eget ansvar för hushållets mat och vatten vid en kris. Viljan finns. Ansvaret känns. Det som saknas är den konkreta handlingen.
Alla förberedelser är bättre än inga förberedelser
Om du inte kan skaffa beredskap för en vecka just nu - gör det du kan. Köp en dunk vatten. Ladda en powerbank. Skriv ner tio telefonnummer på ett papper.
Det finns ingen miniminivå under vilken beredskap är meningslös. Allt du gör nu gör dig bättre rustad än om du inte gör något alls.
Riktig beredskap handlar inte om ifall något händer. Det handlar om hur väl du kan agera när det gör det.
Oskar Björk är rådgivare till Kapsel och verksam inom Försvarsmakten. Kapsel är ett svenskt beredskapssystem som samlar allt ett hushåll behöver - vatten, energi, ljus, skydd - i en väska med tre kapslar och över 50 komponenter. Designad för att passa i ett modernt hem, inte i ett förråd.
Vanliga frågor om hemberedskap
Hur länge ska man klara sig utan samhällets hjälp?
MCF (tidigare MSB) rekommenderar att alla hushåll i Sverige ska kunna klara sig i minst en vecka utan el, vatten och andra samhällstjänster. Det inkluderar mat, dricksvatten, värme, belysning och möjlighet att ta emot information via radio.
Vad ska en beredskapsväska innehålla?
En beredskapsväska bör innehålla vatten eller vattenrening, mat som inte kräver kyla, stormkök med bränsle, ficklampa och pannlampa, batteridriven eller vevbar radio, powerbank, kontanter, första hjälpen-kit, varma kläder och en lista med viktiga telefonnummer.
Hur mycket vatten behöver man vid en kris?
Räkna med tre till fem liter per person per dag. Det inkluderar dricksvatten, matlagning och grundläggande hygien. För ett hushåll med två vuxna innebär det minst 42 liter för en vecka.
Vad gör man vid strömavbrott hemma?
Ha en batteridriven radio för information, ficklampa eller pannlampa för belysning, stormkök eller gasolkök för matlagning, och stearinljus för värme i ett begränsat utrymme. Stäng av el-apparater för att undvika överspänning när strömmen kommer tillbaka. Håll kyl och frys stängda så länge som möjligt.
Vad kostar det att skaffa hemberedskap?
Grundläggande hemberedskap kan byggas stegvis. Många komponenter - konserver, ljus, filtar - finns redan i hemmet. Kompletterande utrustning som stormkök, radio och ficklampor kan köpas för mellan 500 och 2 000 kronor. Färdiga beredskapssystem som samlar allt i ett paket finns från cirka 3 000 kronor och uppåt.
Hur förvarar man sin hemberedskap?
Samla allt på ett ställe - helst i en väska eller låda som är lätt att ta med sig om du behöver lämna hemmet snabbt. Förvara svalt och torrt. Rotera mat och vatten regelbundet. Testa utrustningen minst en gång per år.